Jag tror att det som arkitekt Bjarke Ingels säger i filmen lämpar sig bra för arkitektur och arkitektoniska ytor, men också allmänt i livet:
"Unless you really begin with the perimeters of reality, you end up amputating your ambitions."
Dessutom är hans anslutnande antäckning väldigt inspirerande:
"Architecture is really about creating possibilities for human life."
Kan man säga det bättre? Det tror jag knappast.