Kan en arkitekt rädda världen?

Om du besökte New York för exempelvis tre år sedan, stötte du kanske på en utställning på MoMA, där man presenterade olika aspekter av stadens arkitektur ur den stigande havsnivåns synvinkel. Mardrömmar kopplade till havet blev dock verklighet.

Re: #Sandy + climate change:Now we see why Kahn's 4 Freedoms Park was lifted 15 inches above original plan.East River up 5 inches since 70s.

— Michael Kimmelman (@kimmelman) lokakuu 30, 2012

Jag plockade upp Kimmelmans twitter som syns i bilden ovan från en artikel på ARTINFO.com-bloggen som handlade om orkanen Sandys härjningar. På bloggen citerades även New Yorks guvernör Andrew Cuomo, som förklarade vid presskonferensen om Sandy i slutet av oktober, att man nu på allvar bör fundera på nytt på stadsplaneringen. ”I stället för politiska beslut bör stadsplaneringen ta ställning till verkliga miljökatastrofer, som vi inte ens kunde drömma om för några år sedan.”

Även bloggartikeln i UrbDeZine Los Angeles -nättjänst tog i slutet av oktober kraftfullt ställning till Sandys betydelse för stadsplaneringen och som en vändpunkt för bestående arkitektur. Världen är inte längre densamma.

Det lönar sig att gå igenom och lägga på minnet lärdomarna från orkanen Sandy. Vi får hela tiden ytterligare sådana lärdomar, i både liten och stor skala.

Ekologiskt byggande och grön arkitektur

Många av hoten i samband med arkitektur träffar inte ögat lika explosionsartat som orkanen Sandys miljardförluster. De flesta problemen gällande byggnader är kopplade till minskningen av resurser: både pengar och naturtillgångar hotar att ta slut med nuvarande byggnadstakt. Även Roope Mokka från Demos Helsinki är av denna åsikt. Mokka intervjuades i nummer 3/2012 av tidskriften Basso som vann priset som kvalitetstidskrift av Kultur-, opions- och vetenskapstidskrifternas förbund rf.

"Byggande och boende orsakar mera koloxidutsläpp än något annat", säger Roope Mokka och börjar räkna upp i vilka slags bostäder man borde få plats att bo om förbrukningen av naturtillgångar inte stoppas. 20 kvadratmeter per person.

Vi är ännu långt ifrån nollutsläpp, men koloxidavtrycken och problem i samband med dessa kan faktiskt begränsas ganska mycket.

2010-talets arkitektur förutsätter aktiv anpassning till miljöutmaningarna. Grön arkitektur erbjuder arkitekterna möjlighet att bygga en bättre morgondag och bestående utveckling. Arkitekten kan säkert rädda städer.

Energinets huvudkontor i Danmark med Fermacell-byggskivor

Framtida arkitekturens utmaningar

Man skulle kunna föreställa sig att arkitekturens förändrade roll skulle uppmuntra unga arkitektstudenter. Utmaningar finns det i alla fall.

Föreställ er en ung, nyligen färdigutbildad Anna Arkitekt. Hon har ägnat ett årtionde åt att studera arkitektur och vill nu förverkliga sina fackliga synpunkter. Anna är en medveten och skapande professionell person som vill lyckas och få framgång i sin karriär.

Anna har lärt sig att vara intresserad av bl.a. följande frågor

• Hur återanvänder man gammalt fastighetsbestånd vid projektering av byggnader?
• Hur minskar man koloxidutsläppen från byggnader?
• Hur involverar man de boende i planeringen av bostadsområden?
• Hur för man samman olika grupper av människor och skapar gemenskap?

Hon letar efter konkreta lösningar till dessa frågor med början ända från sina första projekt. Det är en annan sak om hon får möjlighet att förverkliga sig själv på en stor arkitektbyrå, där besluten om uppdrag och målsättningar i samband med projektplanen åtminstone till en början fattas av någon annan. Kunden är inte alltid så intresserad av beslut grundade på värderingar utan pengarna avgör. Såsom i Annas egen vardag.

Om Anna Arkitekts ritningar är ställningstaganden till byggnadskonsten och kulturella värden eller ekologiska och trygga val, är planeringen av Annas egen jobbkarriär orientering efter nya möjligheter, som styrs av självförverkligande, ekonomiska bekymmer och förmågan till risktagande.

För en fri konstnär är fokus viktigt

I artikeln i tidskriften Basso intervjuades även ett par unga arkitekter som beskrev för reportern sina egna karriärval och utmaningar som arkitekturprojekten involverar. Arkitekterna som intervjuades berättade att de förverkligar objekt som intresserar dem i sina egna projekt. Säker försörjning och trygghet kommer från arbete som anställd, men den egna uppfattningen bör man utveckla genom att studera och förverkliga projekt via sitt eget företag. 

Många unga arkitekter drömmer om att förverkliga sina uppfattningar om god arkitektur med hjälp av en egen arkitektbyrå. Om det finns entusiasm och arkitekten kan specialisera sig och skapa ett varumärke exempelvis som den som förverkligar bestående byggnation är det lättare att utmärka sig i konkurrensen. Om arkitektbyrån själv kan utveckla egna idéer om sociala projekt och skaffa finansiärer för dessa, förverkligas friheten maximalt.  Om bara konjunkturerna gynnar byggandet.

Stora frågor för framtidens arkitekter

På 2010-talet har arkitekten möjlighet att påverka stora frågor: Arkitekten projekterar inte bara hus utan framtidens levnadsformer.

Vad betyder beredskapen inför orkanvindar för New Yorks arkitektur? Vilken slags gemenskap, konstnärlig frihet eller grön fulländning återstår om målsättningen är att bygga bostäder och kontorsbyggnader för speciella förhållanden kostnadseffektivt?

Hur mycket bör en finsk arkitektstudent veta om naturkatastrofer? Vilka är enligt dig de mest centrala utmaningarna som arkitektutbildningen borde innehålla?