Akustiken och arkitektens val av ytor

Hur skulle det vara att planera ett rum som skulle låta precis som du? Kan akustiken vara en avgörande faktor när kunden funderar över faktorer och material i följande objekt?

Valet av ytor påverkar rummets akustik direkt, vare sig det är frågan om ett operahus, ett daghem eller ett kontorshus.

I en konstupplevelse måste rummets akustiska egenskaper vara finstämda in i minsta detalj. En symfoniorkester, en kammarensemble och en rockpublik har olika akustiska behov. Speciellt konsertbesökare förnimmer rummet starkt via hörselsinnet.

Akustiska problem blir dyra

En del av dem som använder rummen fäster ingen uppmärksamhet vid akustiken om rummet inte är speciellt irriterande eller behagligt för örat. Ett ekande rum som stärker ljudet av en stor folkmängd kan vara bullrigt och till och med matta ut en person som dagligen rör sig i det.

Förvånansvärt många arkitekter fäster inte uppmärksamhet vid rummets akustiska egenskaper. I skolor som ritats av arkitekter finns till och med musikklassrum från vilka ljuden av musicerande ekar i hela skolan. I värsta fall förutsätter en effektiv akustisk intervention att klassrummets alla konstruktioner byggs om.

Med rätt planering kostar beaktandet av akustiken ingenting extra och den smälter sömlöst in i resten av arkitekturen.

Akustik är summan av många faktorer

När man planerar akustiken brukar man fundera på rummets ändamål och undersöka huruvida akustiken ska dämpa eller stärka ljudet och huruvida rummet får eka.

Akustik är inte bara ljuddämpning, ytmaterial, teknologi och estetik. Akustik är summan av flera faktorer.

I planeringen av akustiken måste man ta i beaktande bland annat följande synpunkter:

• Vilken är rummets form
• Vilka visuella synpunkter har planeringsteamet
• Vilket slags ytlösningar är möjliga i rummet
• Ligger rummet vid ingången
• Vilka slags möbler kommer det att finnas i rummet
• Är det önskvärt och möjligt att reglera rummets akustik
• Används eller är det möjligt att använda gardiner och dörrar
• Vilket slags ljudolägenheter orsakar byggtekniken
• För vilket ändamål är rummet avsett: Vad måste man kunna göra i rummet
• Är det meningen att man ska ha ljudupplevelser, t.ex. konserter, i rummet eller är ljudet i huvudsak vanligt prat
• Används rummet samtidigt för många olika funktioner så att ljudet inte får sprida sig

En bra akustik kan man höra, men akustikplattor kan berika rummet även visuellt. 

Daghemsakustik

I planeringen av Kasabergets nya svenska daghem i Grankulla har man också beaktat daghemmets akustiska behov. I den ena flygeln kan man ta en tupplur medan det är fullt stoj i den andra. Ljudet varken ekar eller sprider sig.

Daghemmets färggranna akustikplattor har också en estetisk verkan. Ytmaterialen har valts med omsorg och de är behagliga för ögat. Golven och väggarna måste vara stötsäkra och golvet måste tåla slam och smuts som kommer utifrån.

Panelerna i Kasabergets daghem har tillverkats av företaget Puucomp. Samma paneler möter man också på Helsingfors-Vanda flygplats.

Ytans inverkan på akustiken

Rummets akustiska egenskaper kan regleras i byggnadsskedet genom att varva (akustikfilt, luftspalt, mineralull) och perforera (med hål, fåror och deras kombinationer) akustikpaneler.

Puucomp är en av Skandinaviens ledande leverantörer av fanerade inrednings- och akustikpaneler och företaget tillverkar produkterna alltid efter beställarens behov. Puucomp har just publicerat en teknisk guide som du kan ladda ner här.

Puucomps produkter är testade enligt Euroclass-standarder. Man kan välja mellan olika kantformer, akustikperforeringar och plattstorlekar, vid behov också som brandklassade. Puucomps produkter används bl.a. i konsertsalar, kontor, sjukhus, båtar och kongresscentra.

Reglerbar akustik

I flera konserthus, t.ex. i Sibeliushuset i Lahtis, är det möjligt att reglera akustiken också i samband med varje konsert med hjälp av gardiner och dörrar. På Sibeliushusets webbplats beskrivs akustiken i huvudsalen på följande sätt:

“Den reglerbara akustiken i Sibeliushusets huvudsal består av ett höj- och sänkbart skärmtak ovanför podiet, 188 akustiska dörrar till ekokammare vid salens sidor samt yllegardiner (2,7 km).

En specialitet är skärmtaket (canopy) över podiet. Det är ett elektroniskt stigande och sjunkande skärmtak med bytbar teknisk utrustning som ljus, högtalare och olika reflektionsytor. Skärmtaket är tredelat (en mittcirkel och två sidodelar i form av månskära) och täcker hälften av salens yta. Skärmtakets tyngd med teknisk utrustning är 25 - 30 ton. Skärmtakets nedre del är belagd med ett 6 cm tjockt trälager.

Med hjälp av skärmtaket reglerar man klangen i salen. Under en rockkonsert lyfts skärmtaket upp, och när man spelar kammarmusik sänks skärmtaket närmare musikerna. Till det här taket som kan röras från bakom scenen har kopplats ett sprinklersystem med tillhörande vattenledning.”

Bibliotek med konsertsalsakustik

Akustiken är en central del av musikers, skådespelares eller lärares arbetsmiljö. Det är tråkigt att stöta på bibliotek som har en akustik som i en konsertsal. Ett ekande klassrum kräver en vältränad röst av läraren.

I ett rum som fylls av pratande röster borde ingen behöva ha öronproppar. I några daghem förhåller det sig ändå på det här sättet.

Vilken slags akustik är du intresserad av?

Har du råkat på ett utrymme vars akustik har gjort ett särskilt bra eller dåligt intryck på dig? Vilket slags rum skulle du vilja vara med om att akustikplanera?