Hållbarheten på offentliga byggnaders ytmaterial och andra konstruktioner måste beaktas på flera sätt. Därför har arkitekter, byggnadsingenjörer och byggare tillsammans med byggherren ett stort, delat ansvar: hur uppfyller samhällsfinansierade byggnader så många hållbarhetskrav som möjligt?
En fasad måste hålla för vind, fukt och temperaturväxlingar samt annan fysisk påfrestning som uppkommer vid användning och service. Även av interiöra beklädnader krävs strukturell och funktionell hållbarhet för aktuellt användningsområde. Andra hållbarhetssynvinklar är bland annat konstruktionens miljöpåverkan och energieffektivitet, servicefrihet samt funktionalitet om användningsområdet ändras. Om formgivningen är estetisk och tidlös är den också hållbar.
Gemensam egendom i byggnadsbeståndet
Vilka lokaler är offentliga, vilka privata? Förenklat kan man säga att all arkitektur som kan ses av vem som helst är offentlig, eftersom den är en del av vår gemensamma miljö. Tänker man så är också alla lokaler med obegränsat inträde offentliga, åtminstone till viss del.
Många lokaler som hör till stat, kommuner och företag som ägs eller styrs av dessa används av medborgarna och är på så sätt gemensam egendom. Också många privata företags och samfunds lokaler är av offentlig natur, om där tillhandahålls tjänster för allmänheten: från kyrkor till bibliotek, från daghem till skolor, från vårdcentraler till sjukhus och vårdhem, men även affärscentra och hotell, simhallar och museer.
Strukturell hållbarhet
Ytkonstruktioners hållbarhet baserar sig på materialens hårdhet, lätthet och elasticitet. Hur beter sig materialen i olika temperaturer och fuktförhållanden, håller de för vibrationer, vindpustar och stötar? Hur fungerar materialen tillsammans? Hurdan service behöver de för att bevaras vackra och fungerande?
Inredningsbeklädnaden i offentliga byggnader kan utsätts ofta för hårt slitage, till exempel i skolor och daghem. När man förutom hållbarhet vill ha trivsamhet och god akustik kan ett bra alternativ vara Puucomp-inredningsskivor, med faneryta eller målade och försedda med akustikhål. Skivorna och deras montering planeras individuellt för varje projekt.
Det finns ett brett utbud av hållbara fasader. Goda exempel på lätta och luftgenomsläppliga fasadytor är moderna fasadlaminat såsom FunderMax och ProdEx. De passar ypperligt i stadsmiljö och kan kombineras med andra väderbeständiga fasadmaterial.
Estetisk hållbarhet
Av en offentlig miljö kan man med fog även förvänta estetisk hållbarhet. Trivsamhet är inbjudande och ökar användningsvärdet på lokaler och miljöer. Arkitekten är en byggnadsestetikens mästare, av vilken man förväntar sig lösningar som passar både användningsändamålet och miljön och som också står emot tidens tand.
Hur klara kravet på estetik i offentliga lokaler som också ska vara formbara? Att byta användningsområde och forma om lokalerna går bra om man som ytmaterial använder lättmonterade material som vid behov kan monteras ner och användas på nytt, såsom Twinson-brädor.
Ekologisk hållbarhet
Trä och träbaserade fasad- och inredningsmaterial är hållbara alternativ ur miljösynpunkt. De binder koldioxid och är ofta lätta att omforma och vid behov återanvända. Trä som kommer från certifierade källor är ett ekologiskt hållbart alternativ. Träbaserade material är också hållbara: deras livslängd klarar jämförelsen med andra byggnadsmaterial.
Ett bra exempel är träkompositbrädan Twinson, som håller i årtionden i utomhusbruk. När terassen inte behöver förnyas spar man material. FunderMax-laminatskivan för sin del är lätt och tät och kräver endast lite material och utrymme, vilket även spar på transport- och lagerkostnader och samtidigt på miljön.
Ekonomisk hållbarhet
Byggkostnaderna för byggnader som finansierats med offentliga medel intresserar medborgarna. Ekonomiskt byggande baserar sig bland annat på funktionalitet, pålitlighet, snabbt byggande och lång livstid för byggnaden. Ofta tänker man mindre på bruks- och servicekostnaderna under byggnadens livstid. Servicefria, energieffektiva och trygga lösningar spar på kostnaderna.